Tätare samverkan med materialleverantörerna viktigt för ökad hållbarhet

Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC vill arbeta närmare materialleverantörerna

NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck insåg tidigt att ett effektivt hållbarhetsarbete är en viktig förutsättning för ökad tillväxt. I ett av flera steg för att nå dit har hon och hennes kolleger jobbat internt med att konkretisera vad hållbarhet är. Christina Lindbäck efterlyser också ett tajtare samarbete med materialleverantörerna.

Vår största utmaning när det gäller att bygga hållbart ligger på materialsidan. Vi måste bli mycket bättre på att samverka, så att materialleverantörerna får möjlighet att leverera det vi efterfrågar ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC.
I dialogen med materialleverantörerna vill hon till exempel lyfta fram frågor:
Hur kan byggföretag och materialleverantörer jobba tillsammans för att minska koldioxidutsläppen? Hur kan tillverkningsprocesser förändras för att få lägre energiåtgång? Hur kan produkter i större utsträckning än i dag återanvändas och återvinnas när de tjänat ut?
– Det handlar mycket om förtroende och långsiktig samverkan för att lyckas lösa dessa frågor.
Om vi går ihop med våra olika kompetenser har vi större möjlighet att lyckas. En nyckelfråga är också att ju tidigare vi kan vara med i en upphandling gällande materialval desto mer hållbar lösning kommer vi kunna leverera.

Kunskapsöverföring och nära samarbete med materialleverantörerna

Christina Lindbäck tror att partnering är en viktig förutsättning för att lyckas med det scenariot.
– Det förutsätter ett nära samarbete med materialleverantörer i ett tidigt skede. Inta bara i skarpa projekt, utan även i en dialog på längre sikt.
Som en av de mest betydande svenska byggkoncernerna har NCC ett stort ansvar, enligt Christina Lindbäck, att i så stor utsträckning som möjligt använda produkter som ger minsta möjliga miljöbelastning. Hon konstaterar också att ett tätt samarbete ger NCC kunskap och svar på vad materialleverantörerna kan leverera till företaget.
– Vi måste ju få utbildning av leverantörerna. Om vi inte vet vad de kan erbjuda oss vet vi ju inte vad vi ska fråga efter. Ta Gyproc som exempel, och deras speciallösning med en tyst vägg, eller vad vi ska kalla den för, som kan användas för att bygga bostäder i bullerutsatta områden. Jag tror att det är ömsesidigt när det gäller att ge varandra kunskap om behov och utbud.

Byggbranschen sen ur startgropen

Byggbranschen är en Late Bloomer. När Christina Lindbäck jobbade i regeringskansliet på miljödepartementet på 90-talet var byggbranschen inte direkt progressiv när det gällde arbetet med hållbarhet.
– Man tyckte att det fördyrade och att det inte fanns någon nytta i att ta in hållbarhet som ett fokusområde.
I dag är situationen helt omvänd, där NCC noterar att affärsnyttan i mycket stor utsträckning ligger i hållbarhetsarbetet. Som ett led i det jobbar NCC sedan några år med att höja kunskapsnivån i hela koncernen kring hållbarhetsfrågor. På lite längre sikt handlar det om att få in frågan i fler av byggkoncernens områden. NCC höjer kompetensen internt inom hållbarhet på olika sätt.
– För att konkretisera har vi förenklat en definition av vad hållbart byggande är. Vi har lanserat ett ramverk där vi har satt upp målsättningar med sex tårtbitar som inkluderar alla dimensioner av hållbarhet: Det ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
NCC har valt de områden där företaget ser att det påverkar mest och samtidigt tycker att de kan göra störst nytta.
– Vårt hållbarhetsramverk är grunden för vårt hållbarhetsarbete.

Internutbildning i hållbarhet

NCCs medarbetare får löpande utbildningar utifrån åtta moduler, som innehåller allt från vilka olika typer av material som är smartast att välja till vad social hållbarhet innebär, där fokus ligger på hur NCC inkluderar nyanlända människor på sina arbetsplatser och att skapa attraktiva bostadsområden.
– Det är ett brett spektrum för att få ökad drivkraft och förståelse hos var och en av oss för att fokusera på hållbarhet i vardagen.
I framtidens hållbara byggande kommer, enligt Christina Lindbäck, digitaliseringen ha stor betydelse.
– När vi designar byggnader för att kunna återvinna och återanvända ger digitala verktyg bättre kontroll på var olika produkter och material finns i byggnaderna. Social hållbarhet kommer också få allt större betydelse i framtiden.
Hon tar ett exempel från Fittja, söder om Stockholm, där NCC genom åren renoverat många fastigheter byggda under miljonprogrammet.
– Där har vi lärt oss mycket genom att lyssna på de boende och hur vi kan inkludera dem och det lokala näringslivet för att skapa en stolthet i området.
Ytterst handlar hållbarhet om att hushålla med jordens resurser och att bli fossiloberoende, enligt FN:s agenda 2030.
– Därför är det viktigt att vi har en gemensam målbild för hur vi ska kunna uppnå de målen.
Text: Anders Myrdal